Tillbaka i Bridge of Allan. Nu börjar jag förstå att jag är här, men det känns att jag har varit borta ett tag. Den välkända lukten av mitt rum kändes plötsligt som december, tentaplugg och julförberedelser. Och jag glömmer småsaker som strömbrytare på vägguttagen, att man behöver en adapter till svenska kontakter och hur man tänder spisen utan att bränna fingrarna. Men allt kommer tillbaka snabbt.
Resan hit var ovanligt trevlig. Jag träffade nämligen en skotsk kompis på Skavsta, det kändes smått bisarrt. Det visade sig dessutom vara väldigt praktiskt. När jag för första gången någonsin fick mitt handbagage vägt bara råkade jag ha någon där som kunde bära några böcker.
Och till alla som läste gårdagens UNT och frågade sig när sjutton jag hade tid att göra en intervju så är svaret att det hade jag inte. De ringde medan jag gick till bussen, med resväska och allt, på väg från Sverige. Alltså samma dag som jag hade sagt att jag skulle åka säger de att de tänker publicera artikeln imorgon, och skulle jag kunna skicka en bild? Det kunde jag förstås inte, så de ringde igen fem minuter senare och sa att de skulle skicka en fotograf, för du är väl i stan? Och jag sa "ja, i tjugo minuter till" så den stackars fotografen fick kasta sig till tågstationen för att fota mig. Igår fick jag läsa artikeln, och jag kommer kanske inte ihåg exakt hur jag uttryckte mig, men det var definitivt inte så. Dessutom kommer jag inte kunna använda publiciteten över huvud taget eftersom jag inte är där längre. Nu har jag klagat färdigt, det var ju trevligt att de tog sig tid att skriva om mig! :)
Här är det vår, soligt och vackert. Imorgon ska jag och flat matesen (whatever) ta en tur till Dumyat, det blir nog fint. För övrigt har jag kastat mig in i ansökningsdjungeln, jag håller på att välja kurser till nästa år. Har gjort några spännande upptäckter, till exempel att det är meningen att jag ska läsa mediejuridik nästa år. Hej, jag är svensk, har en skotsk utbildning och kan bara kanadensisk lagstiftning...
På tal om förvirring träffade jag en kompis igår, och när jag berättade om mina planer sa hon "jaha, du kommer ha ett SÅNT år". Ett år när man byter land oftare än årstid, nästan. Krävande men givande, så tror jag att det kommer bli. Till de goda nyheterna hör att jag nu har ett gästrum att bo i när jag kommer tillbaka från Zambia, så jag kan andas i några dagar innan jag åker till Sverige. Yay for that!
