söndag 26 april 2009

I am abducted.

Den här helgen har jag lekt barnsoldat och blivit räddad av Pippin.

http://nightof.therescue.invisiblechildren.com/cities/uk/edinburgh/

fredag 17 april 2009

Buon giorno, Principessa!


Tyvärr tog jag inga bilder i Aberdeen, den här är snodd av Tory (längst till höger) som hade oss att posa framför havet som äkta turister, trots att vi alla höll på att frysa ihjäl. Sammanfattningsvis var det en lyckad resa med många höjdpunkter som havet, (trots kylan) universitetet, (kullersten och Harry Potter-hus!) Warren från Hollyoaks, (stjärna i en för mig helt okänd tv-serie) och trötta flumdiskussioner på hemvägen. Det bästa var nog deja-vu-känslan när vi körde fel på exakt samma ställe som på vägen dit...

Har just avslutat en något försenad filmkväll. La vita è bella är en fantastisk film, ifall någon hade missat det. Imorgon ska jag åka till Loch Lomond med International Society, hoppas på lite mer sol än när jag var där sist. Det ser ganska lovande ut. Och nu måste jag sova. Ska berätta mer om livet någon annan dag, lite tidigare på dygnet.

Men förresten: den 25 maj kommer jag till Sverige!

fredag 10 april 2009

Dublin i bilder.








Irland!

Dag 1.
– When did you go to bed? Or did you..?

Japp, så pigg och glad var Boel klockan nio på söndag morgon när resan började. Hade en 25-åring att fira på lördagkvällen, så det blev inte mycket sömn. Men jag var icke desto mindre uppstigen och färdigpackad när taxin kom. Nackdelen med att åka på en söndag är något bristande kommunikationer, inga bussar från uni och ingen buss förbi Stirling. Det blev alltså taxi till stationen, tåg till Glasgow (för min del 40 minuters sömn) och promenad till Buchanan Bus Station. Sedan följde drygt två timmars resa till Stranraer, och det var härligt för skotska västkusten är helt otroligt vacker. Vägen slingrar sig genom gröna berg/kullar fulla av får och söta hus, och så havet bredvid. Stranraer såg vi inte mycket av trots att vi var där i över en timme, men jag tror inte det är så mycket att se förutom hamnen. Färjan över till Belfast var en snabbfärja som bara tog två timmar. Efter en kort bussfärd från hamnen till Belfast hade vi lite tid över, så jag och Linnea tog en liten promenad runt Belfast. Det lilla vi såg var väldigt fint. Men snart for vi vidare, ytterligare tre timmar med buss till Dublin. På bussen träffade vi en backpacker-kille från Karlifornien som bor i Spanien och hade en veckas semester på Irland. Han letade hostel så vi tog med honom till vårt, därifrån blev han skickad vidare och fick en säng på ett annat i närheten. När vi dumpat våra saker på respektive hostel tog vi en tur till Temple Bar för en pint äkta irländsk Guinness. Och ja, det smakar faktiskt mer på Irland.

Dag 2.
Kollektiv uppstigning klockan åtta, köldchock i en dusch utan värmereglage och hostel-frukost med Tesco Value toast. Efter detta var vi redo att ta Dublin, begav oss iväg för en första promenad på O'Connell Street. Grått och småregnigt var det, men jag blev ändå raskt förälskad i staden. Första museet blev Writer's Museum, där fanns mycket att inhämta. Till exempel att James Joyce som ung såg ut som Harry Potter... Och att det finns mycket man borde läsa. Högst upp på listan hamnar (typiskt, jag vet) Oscar Wilde och Samuel Beckett. Sedan begav vi oss till Trinity College för att äta lunch med Karin (min gymnasiekompis som bor i Dublin den här terminen) och hennes kompis Vanessa. Därefter såg vi The Book of Kells, och Long Room - gamla bibliotekets huvudrum, 65 meter långt och böcker från golv till tak. Mums! Kvällen spenderades med att leta efter någonstans att äta middag vilket misslyckades totalt. Vi siktade på en pub och hamnade på ett kebabställe. Men men, de hade god falafel.

Dag 3.
Efter att ha konstaterat att Oscar Wilde House inte var öppet på tisdagar gick vi i alla fall och tittade på monumentet i parken bredvid. Det är en staty av Oscar Wilde som sitter på en sten och ser självbelåten ut, och två marmorstoder med citat på. Vi hittade också en lekpark bredvid, så vi roade oss med att gunga och klättra, och ta kort på varandra. Sedan växte vi upp och gick till National Gallery. Två timmar senare var vi klara med en våning av tre, och bestämde oss för att komma tillbaka vid tillfälle. Efter ännu en lunch med Karin på Trinity promenerade vi till Medeival Town och tittade på slottet och andra gamla hus. Och så hittade vi världens finaste bokhandel som tyvärr inte var så billig. Till kvällen blev det sushi och Guinness. Nej, inte tillsammans...

Dag 4.
Vi gjorde ännu ett försök med Oscar Wilde House och lyckades lika bra som dagen innan, alla turer är tydligen inställda för att Irish American College använder huset. Elakt, tyckte vi och gick istället till National Gallery för att avverka ännu en våning. Sedan spenderade vi eftermiddagen med att promenera runt och gå i affärer, mest charity shops dvs second hand. Där jag förstås inte hittade alla böcker som jag ville ha från den nya bokhandeln. Men men, mindre vikt i väskan på hemvägen. Vi gick också till parken St Stephens Green, och där var det fullt av folk eftersom det var så fint väder. Sedan kom Karin och gjorde oss sällskap på sista middagen som intogs på en spansk tapasbar/restaurang. Vi åt paella, drack sangria och hade väldigt trevligt. Framåt tio var alla trötta utom Linnea som bestämde sig för att gå ut. Övriga skrattade och sa visst, bara du är tillbaka innan bussen går.

Dag 5.
Övriga vaknade upp och insåg att Linnea inte kommit tillbaka än. Vi orkade knappt ens bli oroliga när vi inte fick tag på henne, vi bara suckade, såg till att hennes saker låg säkert packade och inlåsta, och gick sedan till bussen. Och ett par timmar senare visade det sig mycket riktigt hade hon bara hamnat någonstans och försovit sig, så nu stannar hon kvar på Irland och flyger tillbaka nästa vecka istället. Under resten av dagen tittade alla chaufförer/kontrollanter undrande på oss och frågade varför vi hade biljetter för fyra när vi bara var tre. "Ehe, we kind of lost one on the way..." Annars gick resan bra, fast snabbfärjan var inställd så båten skulle ta tre timmar istället för två. Men det tog i själva verket närmare fyra timmar för att vinden var så stark. Framme i Glasgow lämnade vi Michelle som skulle till Edinburgh för att träffa sin familj. And then there were two. Vid halv nio kom jag och Anna äntligen fram till uni, efter mer än tolv timmars resa.

För övrigt så...
...skriver jag uppsats om journalistisk etik, har jag sökt distanskurser (juridisk översiktskurs och freds- och konfliktkunskap) i Uppsala till i höst, ska jag boka flygbiljett till Sverige snart, åker jag till Aberdeen imorgon!