Jag vet att jag har varit en dålig bloggare på sista tiden. De senaste dagarnas allmänna trötthet kan jag i alla fall skylla på det förbaskade brandlarmet som nu har ringt efter midnatt två nätter i rad. Nu väntar jag med spänning på att jag ska gå och lägga mig och tänka "inget brandlarm ikväll" för då kommer det utan tvivel börja tjuta igen.
Jag har nu påbörjat världens lättaste jobb. Två gånger i veckan sitter jag och pratar med en trevlig och entusiastisk tjej från England som håller på att lära sig svenska. Hon har en annan lärare, men de går bara igenom grammatik utan att öva på att prata. Så vi pratar, helt enkelt, på svenska. Och på engelska när det behövs. Jag kan tänka mig värre saker att få betalt för.
Carol Ann Duffy är en grymt bra poet. Jag har nu spenderat många timmar med att analysera en dikt av henne. Jag har aldrig skrivit en uppsats på ett så vagt ämne förut - vad är egentligen en uppsats utan frågeställning? (Det är liksom inte detsamma...) Det såg alltså länge ut att bli en rad lösryckta åsikter och inget annat, men nu har jag faktiskt strukturerat mig och läst på. Så uppsatsen är på god väg att bli just en uppsats, och jag har dessutom upptäckt att Duffy skrivit mycket som är väldigt bra. Hela diktsamlingen Mean Time rekommenderas varmt.
Imorgon väntar mera skrivande (för inte är den färdig inte) och så småningom en handlingstripp in till stan (ja mamma, jag ska leta efter din tidning) och sen, när uppsatsen förhoppningsvis är färdig, Ceilidh (uttalas kejli) Night - skottsk traditionell dans. Hoppas på att få se åtminstone en kilt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar